Sammanfattning
Produktivitet är en central källa till långsiktig ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. I ljuset av en avtagande produktivitetsutveckling i Europa och ett växande gap mot USA, aktualiseras frågan om hur produktivitet bäst stimuleras i dagens snabbt föränderliga näringsliv. Samtidigt förändras spelplanen i grunden genom framväxten av plattformsekonomier, digitalisering och artificiell intelligens (AI), en allt viktigare tjänstesektor samt en geopolitisk omvärld präglad av osäkerhet och handelspolitisk oro.
I den här rapporten belyser vi företagens produktivitet, investeringar och marknadsvillkor i det svenska näringslivet. En analys på företagsnivå visar hur produktivitetsutvecklingen hänger samman med investeringar, innovationsbenägenhet, export, konkurrens och marknadsvillkor. Analysen identifierar de avgörande mekanismer som driver produktivitetsutvecklingen på företagsnivå. Särskilt fokus ligger på olika slags investeringar i form av ny teknologi, immateriella tillgångar, forskning och utveckling (FoU) och AI.
Nya mått på produktivitet
Nytt i analysen är att vi tar fram unika mått på företagens totalfaktorproduktivitet (TFP) med hjälp av metoder på den internationella forskningsfronten och detaljerade företagsdata. Hänsyn tas till företagens incitament och val av insatsvaror i en osäker omvärld, likaså att företag reagerar olika på nya teknologier och förändrade marknadsvillkor. Viktigt är att vi kvantifierar både de kortsiktiga och de långsiktiga effekterna som investeringar har på företagens framtida produktivitet. Till skillnad från enkla mått, såsom arbetsproduktivitet, kan TFP ta hänsyn till kapitalintensitet, prissättning och marknadsförhållanden. Det möjliggör en mer korrekt analys av företagens verkliga effektivitet, renodlad från effekter av skalfördelar och marknadsmakt. Analysen bygger på vår egen forskning om företagsproduktivitet med särskilt fokus på detaljhandel, högteknologiska tjänsteföretag och tillverkningsindustrin.
Vad driver företagens produktivitet?
Våra resultat visar en betydande spridning i produktivitet mellan företag inom samma bransch. Vi finner att investeringar i ny teknologi, FoU och immateriella tillgångar har tydliga och långsiktiga effekter på företagens TFP. Teknikinvesteringar ger särskilt starka produktivitetsvinster i högteknologiska branscher och bland större företag, medan immateriella investeringar uppvisar hög beständighet över tid. Tillgång till digital infrastruktur har även det positiva effekter på företagens produktivitet. Dessutom finner vi en tydlig koppling mellan hög produktivitet och ökad innovationsbenägenhet. Företag med högre produktivitet lanserar oftare nya produkter och tjänster, genomför fler produkt- och processinnovationer och registrerar fler patent.
Företag som är aktiva på exportmarknader har genomgående högre produktivitet än företag som endast verkar nationellt. Exportörer kännetecknas dessutom av högre investeringar i FoU. Samtidigt leder ökad konkurrens, exempelvis genom nyetableringar eller en mindre restriktiv reglering av nya företag, till att befintliga företag tvingas öka sin produktivitet och förnya sina erbjudanden medan lågproduktiva företag lämnar marknaden. För att främja långsiktig produktivitetstillväxt och konkurrenskraft i en snabbt föränderlig global ekonomi krävs policyåtgärder som möjliggör investeringar, stärker innovationsförmågan och säkrar goda marknadsvillkor. Mot bakgrund av vår forskning och våra resultat presenterar vi sex policyinriktade förslag som tar sikte på att skapa bättre förutsättningar för ett mer produktivt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Förslag 1. Sätt investeringar och ny teknologi i centrum
För att möta utmaningarna i en snabbt föränderlig ekonomi måste investeringar, teknologi och innovation flyttas till policydebattens centrum. Vår forskning visar att investeringar i ny teknologi har långsiktiga positiva effekter på produktiviteten, men för att potentialen ska förverkligas krävs rätt incitament, relevant kompetens och goda förutsättningar. Detta är viktigt för alla företag om än särskilt för att små och medelstora företag ska dra nytta av ny teknologi och AI. Utifrån vår forskning är det också angeläget att bygga ut en säker, tillförlitlig och motståndskraftig digital infrastruktur för att stärka produktiviteten och öka konkurrenskraften. Analyser av teknologiska genombrott kräver förståelse för ekonomiska mekanismer och företagens incitament, särskilt i en tjänstedriven ekonomi där investeringar inte bara ger produktivitetsvinster utan även skapar värde genom nya produkter, bättre kvalitet och innovation. Centralt är därför att beslut och strategier utgår från adekvata mått på produktivitet som fångar investeringars långsiktiga effekt och särskiljer faktisk effektivitet från exempelvis skalfördelar och prissättning.
Förslag 2. Stärk villkoren för immateriella investeringar
Immateriella investeringar spelar en allt viktigare roll för produktivitetstillväxt, särskilt i kunskapsintensiva branscher. Trots detta är regelverken, incitamenten och mätmetoderna fortfarande i stor utsträckning utformade för en materiell ekonomi. För att stärka produktiviteten krävs bättre förutsättningar för att investera i immateriella tillgångar, något som är särskilt avgörande för små och medelstora företag. Vi ser positivt på de policyinitiativ som nyligen tagits på området. Samtidigt behövs mer forskning som tydliggör hur och under vilka villkor immateriella investeringar bidrar till produktivitetstillväxt, så att framtida policyer vilar på en stabil kunskapsgrund.
Förslag 3. Stärk incitamenten att investera i FoU
Investeringar i FoU är avgörande för framtida produktivitet och innovationskraft. Vår forskning visar att skatteincitament för FoU har särskilt stor effekt i företag med etablerad FoU-verksamhet. Även riskkapital spelar en nyckelroll då nya idéer formas och företag växer fram. Ett differentierat och välfungerande finansieringssystem är mot denna bakgrund viktigt. Den pågående utredningen om skatteincitament för FoU är ett välkommet steg, liksom EU:s satsning på en kapitalmarknadsunion där Sverige spelar en aktiv roll. För att minska teknikgapet gentemot USA, som attraherat både kapital och talanger, behövs åtgärder som stimulerar privata investeringar utan att tränga undan befintliga initiativ och som samtidigt säkrar kompetensförsörjningen. Innovationsförmågan stärks när FoU prioriteras, inte minst i ett läge där teknologisk osäkerhet och global konkurrens skärps.
Förslag 4. Värna tillgången till globala marknader och samspel mellan handels- och innovationspolitik
För ett litet, öppet och exportberoende land som Sverige är fri tillgång till globala marknader avgörande för tillväxt, innovation och produktivitet. Vår forskning slår fast att tullar på svensk export kraftigt hämmar företagens investeringar i FoU, med långsiktigt negativa effekter på produktivitet och innovationskraft. Den amerikanska administrationens besked om nya tullar mot EU under våren och sommaren 2025 understryker det växande handelspolitiska hotet. Viktigt är att värna exportmöjligheterna och tillgång till globala marknader, inte bara för varor utan även för tjänster. EU:s strategi för att stärka den inre marknaden är ett steg framåt, men fler åtgärder krävs för att säkerställa en stabil och kostnadseffektiv tillgång till internationella marknader. Att vår forskning slår fast att handels- och innovationspolitik går hand i hand, pekar på att makthavare och beslutsfattare behöver verka för ett integrerat synsätt där dessa områden analyseras och utformas i samklang för stärkt global konkurrenskraft.
Förslag 5. Främja en väl fungerande konkurrens
Vår forskning visar att konkurrens driver produktivitetstillväxt, stärker incitamenten till innovation och underlättar en effektiv strukturomvandling. Nya företag driver förnyelse och bidrar med nya produkter, tjänster, teknologier och affärsmodeller. De skapar även ett konkurrenstryck som pressar befintliga företag att förbättra sin produktivitet och vässa sina erbjudanden,...
