Sydostasien idag

Samarbete på egna villkor mot stormaktdominans

Även om krigen i Ukraina och Gaza idag dominerar tidningsrubrikerna anses Asien bli den arena där konflikten mellan världens två ledande stormakter kommer att utspelas och avgöras. Förenta staterna har pekat ut Kina som sin strategiska motståndare.

Under en resa i Sydostasien under hösten 2023 samtalar jag med analytiker och skribenter om de tilltagande spänningarna mellan stormakterna och det regionala samarbetet inom Asean, vars syfte är att främja ekonomisk utveckling, fred och att motverka stormaktsdominans. Frågeställningar som är aktuella och angelägna även för oss i Norden och Europa.

De tio sydostasiatiska länderna i samarbetsorganisationen Asean, som alla varit koloniserade av europeiska stormakter, har gjort betydande ekonomiska framsteg sedan bildandet 1967.

Asean, med ungefär 685 miljoner invånare, räknas idag som världens femte största ekonomi. Temat under Indonesiens ordförandeskap 2023, ”Asean matters - the epicenter of growth”, vittnar om viss framtidstro och självtillit.

Dr. Peter Chang, forskare på University of Malaya i Kuala Lumpur i Malaysia och krönikör, menar att Asean är både enat och samtidigt mycket mångfacetterat. Samarbetet präglas därför av stor flexibilitet. Medlemsländerna är inte strikt förbundna att alltid ha en gemensam ståndpunkt. Vissa ser detta som en svaghet, men Peter Chang anser att det i stället är en tillgång och styrka för länderna i Sydostasien.

Bunn Nagara, senior analytiker och publicist i Malaysia, listar en rad faktorer som bidragit till Aseans framgångar: en inkluderande strategi där Asean inte uppträder aggressivt mot andra länder, att Asean anslutit sig till FN:s grundläggande principer och tillämpar en form av neutralitet, den pragmatiska inställningen, samförståndsandan och solidariteten mellan medlemsländerna.

Peter Chang pekar på att Asean rymmer en större mångfald än exempelvis Europa. Indonesien och Malaysia är muslimska länder, Thailand och Burma har en buddhistisk tradition och Filippinerna är ett katolskt land. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i Asean är mycket ojämnt fördelad, exempelvis är Singapore ett högt utvecklat land medan Laos är ett utvecklingsland. De politiska systemen uppvisar också en stor spännvidd. Några länder har flerpartisystem, vissa länder är i praktiken enpartistater, ett av länderna styrs av en militärjunta och ett annat har absolut monarki. Dessutom är Asean flerspråkigt och mångkulturellt med ett flertal olika etniska tillhörigheter.

- Trots skillnaderna i religion, ras och kultur har Asean behållit sin enighet, betonar Peter Chang.

- Varje land genomför politiska och sociala reformer på olika sätt och i olika takt. Vi är inte alltid överens men det finns en förståelse för att folken i Sydostasien måste leva med olikheter, tillägger han.

Det finns en tydlig skillnad mellan Aseans och den Europeiska unionens syn på enhetlighet och svängrum för medlemsländernas suveränitet. Bunn Nagara menar att förklaringen till stor del återfinns i Sydostasiens koloniala historia och inre konflikter i regionen.

- Medlemsländerna har bittra erfarenheter av kolonisering och krig. De är fast beslutna att upprätthålla sin nationella suveränitet. Asean ger medlemmarna ett nödvändigt utrymme för att behålla sina egna identiteter till skillnad från EU som kräver enhetlighet och konformitet, vilket bland annat resulterat i Brexit. I samhällen som levt med mångfald genom hela sin historia finns det en naturlig acceptans för varandras olikheter, menar Bunn Nagara.

Han förklarar att bakgrunden till bildandet av Asean 1967 var en önskan att komma till rätta med allvarliga meningsskiljaktigheter, ömsesidig misstänksamhet och brist på förtroende mellan länderna i regionen. Syftet var att garantera regional säkerhet, vänskap och stabilitet. Länderna enades om att inte blanda sig i varandras inre angelägenheter, att visa ömsesidig respekt och att beslut fattas ikonsensus. Detta har även minskat stormakternas inflytande, säger Bunn Nagara.

Peter Chang pekar samtidigt på att Asean har allvarliga problem och utmaningar.

- Förhållandena för rohingyafolket i Myanmar och situationen i Kambodja tidigare är exempel på interna problem som Asean inte förmått att lösa.

- Ibland kan man få intrycket att vi inte håller fast vid våra åtaganden om mänskliga rättigheter. Men det finns förståelse för att vissa frågor är komplexa och tar tid att lösa. Detta återspeglas också i vår kultur.

- Asean representerar medlemsländernas kollektiva neutralitet, vilket även stärker de enskilda ländernas självständighet, framhåller Bunn Nagara. Han anser att Asean de facto är alliansfritt. Medlemsländerna ingår i den alliansfria rörelsen, även om en del länder under vissa perioder sökt stöd hos en stormakt mot en annan för att skydda sig.

- Stormaktsrivaliteten och skuggboxningen mellan USA och Kina är mycket oroande. Asean vill att de två stormakterna ska ta ett steg tillbaka och kyla ner den upphettade atmosfären, säger Peter Chang.

- Vi intar en alliansfri ståndpunkt. Det ligger i medlemsländernas intresse att de två supermakterna kan samexistera och samarbeta. Vi behöver både Kina och Förenta staterna. Malaysia har gynnats mycket av handel, investeringar och tekniköverföring från väst under 1900-talets senare del, menar Peter Chang och fortsätter.

- Idag har Kina en omfattande ekonomisk närvaro i hela Sydostasien. Belt and Road Initiative (BRI) är mycket betydelsefullt för regionen. Att frikopplas från Kina, vilket Förenta staterna vill, är inget alternativ för oss. Vi behöver samarbetet med Kina och hoppas verkligen att Förenta staterna och Kina hittar ett sätt att leva tillsammans. Det är en existentiell fråga för oss, menar Peter Chang.

- Vi vill inte välja sida mellan stormakterna, vi är alliansfria. När det gäller ekonomi tenderar Malaysia och andra länder att ha enmer"Kinavänlig" alliansfrihet. Å andra sidan lutar sig en del Aseanländer mer mot Förenta staterna när det gäller säkerhetsarrangemang för att balansera inflytandet från Kina.

Bunn Nagara framhåller att Asean strävar efter regional säkerhet även utanför Sydostasien. Man har initierat Asean Plus Three där de tio medlemsländerna samt Kina, Japan och Sydkorea ingår. Asean Regional Forum är en plattform för konsultationer om fred och säkerhet i Asien och Stillahavsområdet tillsammans med Australien, Kanada, Kina, EU, Indien, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea och Förenta staterna. East Asia Summit är ett forum för dialog och samarbete i östra Asien mellan Asean och åtta andra länder. Världens största frihandelsavtal, Regional Comprehensive Economic Partnership, där Aseanländerna, Australien, Nya Zeeland, Kina, Japan och Sydkorea ingår, trädde i kraft 2022.

Dr. Rizal Sukma, som är seniorforskare vid Centrum för strategiska och internationella studier i Jakarta och tidigare Indonesiens ambassadör i Storbritannien och Irland, anser att stormaktsrivaliteten underminerar Aseans centrala ställning. Asean måste driva geopolitiska frågor mer aktivt i Asean Regional Forum och East Asia Summit för att Asien och Stillahavsområdet inte ska bli en arena för maktkamp mellan Förenta staterna och Kina, enligt Rizal Sukma.

Peter Chang nämner Taiwansundet och gränstvisterna i Sydkinesiska havet som två ytterst farliga konfliktområden.

- Vietnam, Filippinerna, Malaysia och Brunei är inblandade i dispyter med Kina om gränsdragningen i Sydkinesiska havet. Malaysia har, till skillnad från Vietnam och Filippinerna, valt en lågmäld och icke-konfrontativ strategi för att i stället försöka lösa konflikten på diplomatisk väg. Den senaste tiden har Filippinerna anpassat sig till Förenta staterna och intagit en mycket hårdare hållning i konflikten, vilket är djupt problematiskt, säger Peter Chang.

- Aseans ståndpunkt är att konflikterna om Sydkinesiska havet ska lösas på fredlig väg. Det finns en stor oro för att makter med stora militära resurser som Förenta staterna, Japan och Australienska lägga sig i konflikten, vilket skulle öka spänningarna ytterligare, enligt Peter Chang.

- Den kinesiska inställningen är inte ny. Den så kallade niostreckslinjen och de territoriella anspråken var Chiang Kai-checkregimens ståndpunkt före 1949 och är även Taiwanregimens position idag. De historiska och...